Sven Bernhard Fast ny biskop i Visby

49-42 i förra valomgången blev idag 99-57 i Sven Bernhard Fasts favör. Det känns bra att det blev ett tydligt valresultat i motsats till förra gången vi valde när det i slutomgången skilde bara TRE röster.

En del vill hävda att Sven Bernhard var utlandskyrkans kandidat medan gotlänningarna ville se Richard Wottle som biskop. Visserligen var resultatet 68-10 i de röster som räknades på stiftskansliet. Men man ska komma ihåg att vi var 18 gotlänningar som röstade där, nämligen stiftsstyrelsens och domkapitlets ledamöter. Det som avgjorde var att Sven Bernhard var den kandidat som attraherade de som röstade på någon annan kandidat förra gången.Sven Bernhard ökade sina röster med 50, Richard med 15. Det gäller också för utfallet på landsbygen idag.

Det här sättet att utse en viktig ledare borde ersättas av en annan ordning. Det börjar väldigt professionellt med att man tar fram en sökprofil. Väldigt många engagerade sig i det arbetet här. Den profilen tas fram utifrån de behov som kyrkfolket ser - då finns ännu inga personer av kött och blod som man tänker på. Det är efterfrågad kompetens som då sätts på pränt. När man anställer en kyrkoherde, så lever sökprofilen hela ansökningsprocessen igenom. Men inte när det gäller biskop. Den som vill bli kyrkoherde grillas och testas i relation till sökprofilen, biskopsvalet övergår alltmer till att likna Robinson. Visserligen genomförs hearingar, som ju kan jämställas med publika antsällningsintervjuer, men någon annan test görs inte.

Dessutom så fungerar uppdraget som elektor väldigt olika. På en del håll fungerar det så som det borde göra överallt: elektorn överlägger med den församling han/hon företräder och röstar i enlighet med majoritetens mening. På andra håll är det tabu att diskutera valet: elektorerna anser att de bara representerar sig själva och
att de har all rätt att rösta efter eget tyckande.

Jag är glad över att vi får en biskop med en mycket bred kompetens och gedigen erfarenhet både nationellt och internationellt. Och jag är lika glad över att vi har kvar Richard som stiftsprost: det arbete han gör på den platsen är otroligt viktigt och ger den stabilitet som saknats tidigare. För mig har det varit viktigt att se till helheten, att själv och tillsammans med andra analysera och fundera kring hur vi på bästa sätt får en gedigen stiftsledning och hur vi i framtiden kan öka gemenskapen och utbytet med utlandsförsamlingarna.

Sven Bernhard har vid hearingen och i intervjuer idag visat hur han kan mejsla ut ett enda beskrivande ord, som sätter sig i minnet. Vid hearingen var det ordet "brobyggare" för att beskriva vad han vill uträtta som biskop. Idag var det ordet "gripen" ur några olika perspektiv för att beskriva sin känsla kring att nu vara biskop electus.

Så kan vi då alla återgå till att invänta att julefriden ska lägga sig. För en del har den redan infunnit sig, för andra , som mig till exempel, innebär det att det ännu är tusen saker som ska uträttas - men jag försöker tänka att det blir jul ialla fall även om inte allt hinns med. Det viktigaste är att få dela gemenskap med nära och kära.