tisdag 2 februari 2010

Ett tag se'n sist

Intensiva dagar har inte gett mycket tid till att skriva. En röd tråd genom tillvaron har varit snöoväder, flygförseningar och på hemmaplan snöskottning.


I förra veckan var jag i Haparanda igen. Märkligt att konstatera att de har mindre snö där än på Gotland.


Cissi, vår nya landshövding, hade en mycket givande fest i torsdagskväll. Där pratades det verkligen utveckling, aktuella frågor, gemensamma problem/möjligheter. Det var verkligen social samvaro i kombination med kreativt utbyte när det är som bäst. Skillnaden mot sommarens trädgårdsfest där sociala hänsyn tar överhanden var enorm.


I lördags hade jag äran att tillsammans med Åke G Sjöberg få bli guideförenignens första hedersmedlemmar. De gör ett viktigt jobb med att upprätthålla kvaliteten på våra guider.

Dessutom gläder det mig att vi hittat ett spännande samarbete mellan kommunen och dem under de årliga Hansedagarna.


I lördags hade moderaterna också kick-off inför valet. Mycket folk, bra stämning - det bådar gott. Vi tre toppkandidater i riksdagsvalet fick hålla korta anföranden. Jag fokuserade på Gotlands roll i Östersjöområdet och allt vad det kan föra med sig av tillväxt och förverkligande av visionen om att vara mötesplatsen i Östersjön. Nu måste vi gå från ord till handling på den punkten.


I söndags var jag på Gotlandsrevyn. Åter igen har jag nöjet att vara föremål för deras skämt. Nu med mina många stolar, att jag lämnat tillbaka tre, men tagit tillbaka en p ga Bergmangårdarna. Jag gillar deras spetsfundigheter, det är ironiskt men aldrig elakt.


Nu har jag varit i Göteborg och träffat övriga Sverige för att diskutera filmens roll i kulturpolitiken. Intressanta seminarier och jättebra enskilda möten betr film och scenkonst. Vi hann också med att se EN film, om afrikanska båtflyktingar. Den biter sig fast och ger många många tankar om unga afrikaners håglöshet kring ett liv i hemlandet, visionen om ett bättre liv i Europa och benägenheten att offra livet för det.


Och när jag kom hem - vad väntade då? Jo denna eviga snöskottning. Jag har den gångna veckan haft anledning att tänka tillbaka på vintern 1987. Yngste sonen Andreas föddes den 27 januari det året; två veckor innan åkte 400 gotlänningar till Stockholm och demonstrerade mot beslutet att ge färjetrafiken till Nordström&Thulin. Jag gick i spetsen - vadå höggravid!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar