Gotlands Turistförening

För snart en vecka sedan blev de ekonomiska problemen i Gotlands Turistförening (GTF) kända. Vi som varit med inom Gotlandsturismen under en längre tid kan konstatera att vi varit med om det förut. Men kanske det nu är dags för en gedigen genomlysning av GTF. Jag tänker så här:

GTF är en medlemsorganisation. Alltså ska man primärt ta hänsyn til medlemsnyttan. Första frågan till styrelse och ansvarig ledning måste därför vara: hur har medlemsnyttan beaktats?

GTF har trasslat in sig i en massa projekt där mångmiljonbelopp tillförts GTF. Hur många jobb har det skapat i näringen? Vad har de betytt för medlemsnyttan?

GTF driver turistbyrån med starkt ekonomiskt stöd från kommunen. Utan upphandling. Jag anser att den tjänsten ska upphandlas inför en ny kommande avtalsperiod. Det har aldrig testats om någon annan kan driva turistbyrån mindre kostsamt.

Kommunen bör värna och vara med och finansiera ett antal tjänster som idag utförs av GTF:

- statistik

- enkät bland besökarna om hur de upplever vår ö

- omvärldsanalys

- turistbyråverksamhet

- kvalitetsssäkring av guidernas kompetens

- övergripande, icke produktrelaterad, marknadsföring av Gotland

Det verkar som om GTF blundat för annan utveckling inom den gotländska turistnäringen. Mats Jansson är som t f turistchef nu angelägen om att göra en genomlysning utan skygglappar. Det är en sund inställning han visar prov på. Den hade behövts tidigare. Jag har en känsla av att Gotland Promotion av somliga setts och ses som något som katten släpat in. Men ett samarbete mellan hundratalet leverantörer kan man inte negligera. Dessutom en aktör som har som sin affärsidé att SÄLJA och UTVECKLA utan bidrag. Jag är stolt över att tillhöra ett företag som varit med om att utveckla det konceptet.

GTF's dilemma har hittills kommenterats i två ledare (av Mats Linder och Eva Bofride). Jag hoppas att GTF's medlemmar med liv och lust kastar sig in i den debatten.

Ett tag se'n sist

Intensiva dagar har inte gett mycket tid till att skriva. En röd tråd genom tillvaron har varit snöoväder, flygförseningar och på hemmaplan snöskottning.

I förra veckan var jag i Haparanda igen. Märkligt att konstatera att de har mindre snö där än på Gotland.

Cissi, vår nya landshövding, hade en mycket givande fest i torsdagskväll. Där pratades det verkligen utveckling, aktuella frågor, gemensamma problem/möjligheter. Det var verkligen social samvaro i kombination med kreativt utbyte när det är som bäst. Skillnaden mot sommarens trädgårdsfest där sociala hänsyn tar överhanden var enorm.

I lördags hade jag äran att tillsammans med Åke G Sjöberg få bli guideförenignens första hedersmedlemmar. De gör ett viktigt jobb med att upprätthålla kvaliteten på våra guider.

Dessutom gläder det mig att vi hittat ett spännande samarbete mellan kommunen och dem under de årliga Hansedagarna.

I lördags hade moderaterna också kick-off inför valet. Mycket folk, bra stämning - det bådar gott. Vi tre toppkandidater i riksdagsvalet fick hålla korta anföranden. Jag fokuserade på Gotlands roll i Östersjöområdet och allt vad det kan föra med sig av tillväxt och förverkligande av visionen om att vara mötesplatsen i Östersjön. Nu måste vi gå från ord till handling på den punkten.

I söndags var jag på Gotlandsrevyn. Åter igen har jag nöjet att vara föremål för deras skämt. Nu med mina många stolar, att jag lämnat tillbaka tre, men tagit tillbaka en p ga Bergmangårdarna. Jag gillar deras spetsfundigheter, det är ironiskt men aldrig elakt.

Nu har jag varit i Göteborg och träffat övriga Sverige för att diskutera filmens roll i kulturpolitiken. Intressanta seminarier och jättebra enskilda möten betr film och scenkonst. Vi hann också med att se EN film, om afrikanska båtflyktingar. Den biter sig fast och ger många många tankar om unga afrikaners håglöshet kring ett liv i hemlandet, visionen om ett bättre liv i Europa och benägenheten att offra livet för det.

Och när jag kom hem - vad väntade då? Jo denna eviga snöskottning. Jag har den gångna veckan haft anledning att tänka tillbaka på vintern 1987. Yngste sonen Andreas föddes den 27 januari det året; två veckor innan åkte 400 gotlänningar till Stockholm och demonstrerade mot beslutet att ge färjetrafiken till Nordström&Thulin. Jag gick i spetsen - vadå höggravid!