Om man spottar på en sten tillräckligt länge blir den våt. Om man hänger ut en person tillräckligt många gånger blir hon knäckt. Det fokus som min person varit föremål för i samband med kyrkostyrelsens agerande i frågan om kyrkoantikvarisk ersättning är helt absurd. Domprosten tog time ut = en liten artikel. Jag tar time out = helsida och därtill förstasida.
Åke G Sjöberg skriver ett brev till mig. Han berättar själv för mig några dagar senare att han MEDVETET skickat kopia till Länsstyrelsen, Stiftskansliet och Domkyrkoförsamling för att vara säker på att brevet diareförs och att det därmed är OK att se till att det kommer till media. Vadå dold agenda? Hederligt hade varit att direkt skicka det hela till media som ett Öppet brev till mig. Vi har yttrandefrihet i Sverige och var och en får skriva och tycka vad han/hon vill. Men dolda agendor i syfte att sätta knivar i ryggen är bara fult. Jag har inte kommenterat och tänker inte kommentera Sjöbergs brev. Det har inte heller något som helst att göra med mitt beslut att ta time out. Hade inte kyrkostyrelsens anmälan kommit mitt under pågående Kyrkvecka och precis innan Almedalsveckan, hade jag haft tid att prata med dem som det är relevant att prata med och Sjöbergs brev hade landat på hälleberget.
Jag antar att Sjöbergs tidpunkt, mitt under Almedalsveckan, var mycket medvetet vald för att se till att Gotlands Tidningar nåddes av det. Men det var nog bra. Det innebar att jag, trots att det inte är en partipolitisk fråga, fick ett oerhört stöd av Moderaterna, såväl av nationella företrädare som av regionala. Jag är glad att jag tillhör ett politiskt parti som visar medkänsla och erbjuder hjälp, trots att de inte har med saken att göra.
Jag har aldrig mötts av så starkt stöd som nu. Från väntat och främst oväntat håll. Jag var samma dag som Gotlands Tidningar på första sidan och på löpsedeln vrålade ut " Han kräver Inger Harlevis avgång" på ett kulturhistoriskt seminarium. Det betydde oerhört mycket för mig att där möta det stöd jag fick från historiskt och kulturellt sakkunniga personer och deras syn på Sjöbergs besserwisseruttalanden i detta och andra fall. "Ta inte åt Dig! Stå på Dig! Du behövs!" Tack för de orden.
Jag blir ledsen över att en av de mest äkta kyrktanterna vi har, berättade att hon gråtit en hel dag över det som hon anser vara ett oförskämt påhopp på mig från Sjöberg. Jag blir glad när för mig vilt främmande personer kommer fram till mig och säger: Stå på Dig. Gotland behöver Dig.
Detta och mycket mera plus en välgörande vistelse i Tyskland samt en positivt omtumlande måndag, har gjort att jag så sakteliga börjar må bättre. Jag sover gott igen (innebär därmed inte särskilt många timmar- men det har det inte gjort de senaste 20 åren), magkatarrsymptomen är borta och galloperande hjärtslag och tryck över bröstet gör sig alltmera sällan påminda. Jag har tid för att analysera vad som är viktigt för mig. Jag har av naturen blivit utrustad med massor av energi, men har nog till viss del slösat bort den på saker där jag blivit utnyttjad. Nu finns tid för eftertanke. Vad är viktigt? Var bidrar jag och känner att jag samtidigt får något betydelsefullt tillbaka? Vilka uppdrag som tar mycket tid i anspråk ska jag hålla fast vid? Vad betyder Svenska Kyrkan för mig - min gudstro sitter näppeligen i trossamfundet? Ska jag fortsätta att vara drivande i Visby Stadsmission? Vad betyder Sigtunastiftelsen? Är det viktigt att finnas med i den gotländska politiken? Det enda som till 100% känns självklart och motiverande, är det jag gör inom Hansan. År av slit från min sida, har nu gett Hansan en position i Europasammanhang och i implementeringen av EU's Östersjöstrategi. Många Hansestäder ser detta och hör av sig och vill knyta mig till sig. Det är många tankar som ska tänkas de kommande veckorna...... Dessutom är vi några kvinnor som på olika håll i landet utsatts för drev på olika sätt,och som nu funderar på att bilda ett nätverk för att stötta varandra och andra kvinnor som blir utsatta. Håkan Juholt utttyckte sig mycket väl i sitt Nikodemussamtal i domkyrkan: Han ser ett hot i medias blixtsnabba benägenhet att döma rätt eller fel, svart eller vitt, sant eller osant,att media agerar domstol och att skampålar reses i varenda kommun samt att detta kan bidra till att inte människor vill/vågar engagera sig. Väl talat!
Slutligen vill jag bara säga TACK till alla som burit mig under några svåra veckor. Ingen nämnd och definitvt ingen glömd!
lördag 23 juli 2011
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)